I lördags tilldelades Sara Parkman det årliga Ulla Billquist-stipendiet av organisationen Folkets Hus och Parker.
Stipendiet delas ut sedan 1984 till Ulla Billquists minne, till ”en kvinnlig artist som genom sitt artisteri berikar den svenska musikscenen” och har tidigare gått till exempelvis Robyn, Laleh, Sofia Karlsson, Sofia Jannok och First Aid Kit.
– Sara Parkman är en fantastisk musiker och konstnär som utvecklar, förnyar och omformar folkmusiken på ett sätt som inspirerar långt utanför de vanliga folkmusikkretsarna. Med en nyskapande blick riktad mot framtiden är hon samtidigt förankrad i det traditionella musikskapandet och därför en utmärkt mottagare av stipendiet till folkparkdrottningen Ulla Billquists minne, säger Folkets Hus och Parkers vd Nina Andersson i ett pressmeddelande.
Sara Parkman själv hälsar i ett uttalande:
– Den svenska folkparkstraditionen har sina drottningar, och Ulla Billquist var definitivt en av dem. Att få ett stipendium i hennes namn är därmed en stor ära, en bekräftelse att jag får verka i nedstigande tradition i hennes verk och leverne. Att också hon får vara och är en queer ikon slutar aldrig heller vara politiskt relevant i en tid då vi ser att människors kärlek återigen börjar ses som något farligt och provocerande. Länge leve Ulla Billquist!
Hela motiveringen lyder som följer:
”Årets stipendiat står stadigt förankrad i traditionella uttryck och har därifrån skapat ett helt eget konstnärligt universum. Här samsas gregoriansk klostersång, kulning och medeltida mystiker med techno och pop. Ofta med en egen grammatik refererar texterna till E4:n, cigg och Västernorrland lika naturligt som till aftonbön och latinska uttryck.
Hon är en genrebrytande allkonstnär som inte bara lyfter värdet av att göra saker tillsammans utan som också praktiserar det – både med sin publik och med andra musiker och konstnärer. Det gör henne till en ovärderlig kraft i vår tid när hon skapar ett rum där det gamla och det nya, det starka och det sårbara kan mötas, flätas ihop och utvecklas tillsammans. När Sara Parkman sjunger känner man livet i sig.”
Patrik Lindgren
