1 Jan Johansson
Jazz på svenska
Megafon 1964
Ja, vad mer finns att säga? Samtidigt: jag lyssnar och lyssnar och hör och känner nytt varje gång. Jazz på svenska är den magiskt skimrande punkten där svensk jazz och svensk folkmusik sammanstrålade. Men ingen slutpunkt, utan en startpunkt. En blick bakåt och framåt på samma gång. Vi förlorade Jan Johansson alldeles för tidigt, men musiken kommer att klinga för evigt, skänker jordad trygghet och pekar vidare framåt.
Patrik Lindgren
LYSSNA
LÄS MER I LIRA #3 2020: Mattias Mächs artikel om Jazz på svenska, samt sju pianister om deras relation till musiken. Allt på sid 38-42.
LÄS OCKSÅ: Johan Norbergs text om Jazz på svenska från Lira #2 2018, när skivan hamnade på tredje plats bland tidernas viktigaste svenska folkmusikskivor.
2 Lars Gullin
Danny’s dream
Metronome 1954
Tio år före Jazz på svenska, på en försynt ep, såddes fröet till den svenska folkjazzen, eller fäbodjazzen som den kom att kallas i Lars Gullins fall. Danny’s dream ”öppnade ett nytt landskap i jazzen” som Magnus Östnäs skriver på sid 45. Barytonsaxofonisten Gullin blev sedermera ett högt vördat jazznamn på båda sidor om Atlanten, med album som den mer orkestrerade Portrait of my pals, men det är den drömska Danny’s dream som en gång satte tonen.
Patrik Lindgren
LYSSNA
LÄS MER I LIRA #3 2020: Magnus Östnäs skriver om Lars Gullin och bakgrunden till denna epokgörande skapelse på sid 45.
3 Monica Zetterlund & Bill Evans
Waltz for Debby
Riverside 1962
Liksom Jazz på svenska ett fångat möte där allt bara stämde. Å ena sidan den amerikanske superpianisten Bill Evans med trio på Sverige-besök, å den andra vår egen Monica Z på toppen av sin kurva. ”Den perfekta vokalisten möter den perfekta pianisten”, säger norske jazzskribenten Jan Granlie (se sid 55) och visst är det som att den harmoniskt komplexa amerikanska jazzen här omfamnar ett frimodigt svenskt vemod i den perfekta kyssen?
Patrik Lindgren
LYSSNA
LÄS MER I LIRA #3 2020: Ulf Johanson skriver om det mytomspunna mötet mellan Monica Z och Bill Evans på sid 46-47.
4 EST
From Gagarin’s point of view
Superstudio Gul / ACT 1999
Esbjörn Svensson och hans trio med Magnus Öström och Dan Berglund var redan etablerade som Sveriges stora jazzdarlings när denna deras fjärde skiva plockades upp av tyska Act och blev gruppens startraket mot en internationell kometkarriär som saknar motstycke i svensk jazzhistoria. EST gick hem över alla gränser och vidgade möjligheterna för vad en pianotrio kunde vara. 2008 tog resan abrupt slut när Esbjörn omkom i en dykolycka.
Patrik Lindgren
LYSSNA
LÄS MER I LIRA #3 2020: Magnus Öström och Dan Berglund berättar om inspelningen av skivan på sid 50-51.
5 Bernt Rosengren
Notes from underground
Harvest 1973
Everfree. Oavsett om man menar kompositören, arrangören eller musikern Bernt Rosengren är han en av svensk jazz allra största och mest personliga röster. Inspiratör för generationer av saxofonister och med fem Gyllene skivan-vinster är det bara att välja. Dubbelskivan inspelad 1973 i EMI-studion i Skärmarbrink innehåller såväl Rosengren-original som Rachmaninov och traditionella turkiska folklåtar. Rosengrens dåvarande kvartett utökad med bland andra Maffy Falay och Okay Temiz ger en oerhört tät, framåtblickande platta mellan fritt och bundet, expressivt och kontemplativt. Dostojevskij hade nickat bifall.
Magnus Östnäs
LYSSNA
6 Bobo Stenson
Reflections
ECM 1996
Bo Gustav Stenson debuterade i trioformatet på ECM redan 1971 men det var med Reflections, inspelad 1993 i Rainbow Studio och utgiven i januari 1996, som allt tog fart och konceptet Bobo Stenson Trio satte sig med Anders Jormin på bas och Jon Christensen (senare ersatt av Jon Fält) på trummor. Ytterligare sex trioskivor av målerisk och melodisk jazz, lika lättfattlig som avancerat sökande, har det blivit sedan dess och den nu 77-årige Bobo Stenson framstår tydligt som en av svensk jazz riktigt stora namn internationellt genom tiderna.
Patrik Lindgren
LYSSNA
7 Per Texas Johansson
Alla mina kompisar
EMI/Kaza 1998
Saxofonisten och klarinettisten Per Texas Johansson kunde inte ha valt en mer passande titel på sitt andra album helt i eget namn. Titeln Alla mina kompisar visade sig vara smått profetisk. Plötsligt ville alla vara kompis med Texas. Skivan belönades med en Grammis, med Orkesterjournalens Gyllene skivan och med Sveriges Radios pris Jazzkatten. I det senare fallet för både Årets musiker och Årets grupp. Nu var Texas inte ensam om rampljuset. Under hans namn på omslaget stod med aningen mindre bokstäver att Fredrik Ljungkvist (saxofoner), Dan Berglund (kontrabas), Mikel Ulfberg (trummor) bidrog till succén. Inne i cd-häftet figurerade också blivande pedal steel-kungen Johan Lindström. Efter en smakstart med ny skiva varje år till 1999 pausade Texas plötsligt sin egen jazzkarriär innan 2015 års lyckade comeback – se plats 14 på listan …
Timo Kangas
LYSSNA
8 Fire! Orchestra
Exit!
Rune Grammofon 2013
Att lyssna på monumentalbandet Fire! Orchestras liveinspelade debut är en omtumlande upplevelse. 28 musiker och sångare får musiken att välla fram som glödande lava eller kränga som ett skepp i storm. Mullrande riff, flyglarmsblås och vildvittreskrik om vartannat. Attack-attack-attack. Bildandet av det här frijazziga storbandet är också en blinkning till flera föregångare, inte minst svenska G L Unit och skivan Orangutang (1970). Exit! är en naturkraft.
Magnus Säll
LYSSNA
9 Jonas Kullhammar Quartet
Plays loud for the people
Moserobie 2003
Jonas Kullhammars till synes okuvliga energi och kaxigt rakryggade jazz snappades ganska snabbt upp av ett musik-Sverige svältfött på rå, närmast punkig, men samtidigt traditionstrogen jazz, där strax efter millenieskiftet. Hans kvartett med Torbjörn Zetterberg på bas, Torbjörn Gulz på piano och Jonas Holgersson på trummor satte tonen i många år och det var med tredje skivan ”som det verkligen brakade loss” för att citera saxofonisten själv.
Patrik Lindgren
LYSSNA
10 Don Cherry
Eternal now
Sonet 1974
Don Cherry var en upptäcktsresande i musik. När han dök upp i Sverige i mitten av 1960-talet blev han ett nav för den fria jazzen och för en spirande världsmusikscen (innan begreppet fanns). Här skaffade han sig många nya lekkamrater, som till exempel Bengt Berger och Christer Bothén. På Eternal now – i Sonets serie Universal folk sounds – skapar de gemensamt en fritt flytande musik, utan gränsposteringar. Instrument från bland annat Indien, Tibet och Västafrika ger en sagoskimrande stämning. Det är bara pianot som är ett typiskt jazzinstrument, men i sina improvisationer och i sitt förhållningssätt så är Eternal now definitivt jazz.
Magnus Säll
LYSSNA
