Laura Jane Wilkie

Dela den här recensionen:

Till sin debutskiva som soloartist har skotska fiolspelaren Laura Jane Wilkie åtagit sig att omtolka gamla gaeliska arbetssånger (waulking songs), och göra dem till instrumentala låtar för fiol. Med respekt, men även lekfullhet, experimentlusta och lite fräckhet, har hon gjort om sångerna till något mer än blott sånger utan sångare. Wilkie har gjort dem till sina egna, i personliga versioner som genomsyras av hennes kreativitet som tolkare, bearbetare och arrangör.

Ett halvt dussin medmusikanter hjälper till, av vilka Ian Carr (gitarr) är mest frekvent och gör som vanligt ett imponerande jobb som både ackompanjatör och musikaliskt bollplank, medan Sara Hayes lyckas med konststycket att inte få pianot att låta ”oompa-oompa”, utan närmar sig musiken ungefär som Carr gör med sin gitarr.

Wilkies fiolbakgrund är från de skotska högländerna, men hon inkorporerar även andra stilar i sin musik. A man ran off drar åt kammarjazz och har inslag av Bach. The sailor has good chat känns som det mest traditionellt skotska spåret, men leker och lockar med stil och förväntningar; men flera av spåren har det gemensamt att de är i konstant förvandling.

Vent avslutas med den enda egna kompositionen, Trust. Den är tillägnad Wilkies föräldrar och är en reaktion på de fortfarande existerande uråldriga attityderna till och idéer om ”styrka” och ”värdighet”, speciellt i samband med ohälsa. En ömsint och vacker avslutning på en stark debut.