Bixiga 70

Dela den här recensionen:

Femte albumet från São Paulos mesta groove-jobbare är här, efter fyra års väntan. Bixiga 70 är i minst sagt bra form på Vapor, med bubblande polyrytmik och en energisk alegria da vida. Niomannabandet blåser upp till fest, och lyckas bra i sitt uppsåt att fånga den där livekänslan det är så omtalat för, och visade prov på här i Sverige i oktober.

På Vapor möter äldre tiders brasilianska, karibiska och västafrikanska traditioner nutid på ett kongenialt vis. Afrobeat, funk, jazz, cumbia, blaxploitation – Bixiga 70 lyckas baxa in allt detta. Nu för tiden med en stor andel nya bandmedlemmar, efter olika slags frånfällen i manskapet. Nytt blod i den musikaliska kroppens ådror får det att pumpa friskt och hett på Vapor.

Viktig i sammanhanget är den monstruöse basisten Marcelo Dworecki, som fixar Bixigas speciella groove med sin brassefunkiga, rörliga och påträngande spelstil. Blåssektionen accentuerar och driver på ytterligare, medan Pedro Regadas Hammondorgel och synt-konster tar med oss till musikens yttre zoner.