Egil Kalman / Hans Hulbækmo

Dela den här recensionen:

Den traditionella rytmsektionen i ett band bildar här en egen duo. Egil Kalman spelar kontrabas, modulär synt och mungiga och Hans Hulbækmo spelar på olika trummor och mungiga. Upprepade rytmiska fraser med variationer och begränsade melodier, olika traditioner och trakter, alltid en puls. De är hemma i både jazz och folkmusik, men varken det ena eller det andra är särskilt framträdande här, utom i Filleværen med sin mungiga och golvstamp och tjo och tjim. Märkligast är inledande Arythmetics; över en dronande bakgrund förändrar och förskjuter slagverket rytmerna med små förändringar hela tiden. 

Samarbetet är tätt och noggrant. Nio stycken, de flesta fyra fem minuter, med olika basgångar, skrap, klang och knatter, ploppande vattendroppar och kärva stråkdrag. Det händer en hel del, allt är olika men ändå snarlikt i längden. Ibland saknar jag en trumpet eller en fiol. Men, i Turns people klingar en varm melodisk bas i stillsamt stadigt tempo, synten smyger oombedd  in i skeendet och ramar allt tydligare in ljuden, mjuka trampsteg från trummorna, fler ljud tillkommer. Musiken småsteppar med ett leende.