Anders Lønne Grønseth

Dela den här recensionen:

Soft jazz i någon sorts ECM-tradition. Alltså musik med mycket luft mellan musikerna och tonerna, fylld av efterklang som tillåts klinga ut och partier där piano och trumpet och saxofon slår lovar om varandra och möts av lågmälda trummor och bas. Det är stilla undersökande samtal som får ta form utan rytmisk hets eller krav på puls. Men i de många mikropauserna råder inte ekande tomhet utan mild spänning på vad nästa ton ska föra musiken, samtalet, vart är vi på väg liksom. Och det är en spänning som inte mattas utan hålls vid liv, på olika sätt, tvärs igenom de sex låtarna, allt skrivna av saxofonisten Anders Lønne Grønseth. Det här är musik jag gärna hör live på ett ställe där publiken ger upp sitt snack och blir till en del av musiken.