Kristin Amparo

Dela den här recensionen:

Som havets ängar innebär första gången den På Spåret- och Mello-bekanta (det senare hände 2015) Kristin Amparo gör en skiva med uteslutande egna kompositioner och arrangemang. Rytmerna är hämtade från Anderna och det Colombia varifrån hon adopterades, blott fem månader gammal, strax innan julen 1983. Cumbia, jodå. Jag tycker mig höra Kuba och Brasilien också. Och svensk vistradition. Visorna är lätta att ta till sig, akustiskt framförda med texter på svenska, och ibland på spanska. De sistnämnda tillkom under en resa bland de ståtliga bergen nära födelseorten Cali i Colombia.

Det har resulterat i ett personligt hållet album med en kristallklart vänlig ljudbild som växer med lyssningarna. Lilla Trion, som kompbandet kallas, skapar stort i det lilla, intima. Nils Kakoseos akustiska gitarr plockar och rullar ledigt genom låtarna, Love Örsand sätter grunderna på elbas, och ärrade jazztrummisen Christopher Cantillo spelar aldrig mer än nödvändigt. Skivan är inspelad i berömda Atlantis-studion med Janne Hansson som kock vid mixerbordet.

Kristin Amparo är en imponerande mångsidig artist. Musiken här är en bra bit från hennes medlemskap i hiphop-kollektivet Femtastic, hitmedverkan på Albin Johnséns låt Din soldat, eller turnéerna med Oskar Linnros och Daniel Adams-Ray. Då ligger det närmare det uttryck hon har som jazzsångerska.

Havets ängar i skivtiteln kan alltså lika gärna vara belägna i Karibiska havet och Stilla havet som i vattnen kring den lilla ön Björnholmen utanför Mälarhöjden där Amparo har sin stuga. Vilket av dessa vatten Kristin Amparo än befinner sig vid, är det alltid värt ett dopp.