Karl Wallmyr

Dela den här recensionen:

Karl Wallmyr är en trumpetare och kompositör, född i Karlstad men bosatt i Stockholm. Vi har kunnat höra honom med David Ritschard, Skott och danske Johannes Gammelgaards kvartett. Helst är han dock sin egen lyckas smed, och nu blir vi varse vad han smidit ihop i sin musikaliska verkstad. Jo, det blev en hästsko, men ingen hästjazz. Snarare höstjazz. 

På andra albumet i eget namn presenterar Wallmyr sig ej blott som soloartist utan även som en jazzkvintett. En helt ny kvintett jämfört med debutplattan Och bara vind från 2019. Med gedigna musiker som backat upp Håkan Hellström, Iiris Viljanen, Nils Landgren, Jojje Wadenius och en hoper andra. 

Jodå, det är den allestädes närvarande Nils Berg som blåser luft och liv i allt vad han nu har till hands. Ur Agnas-klanen finner vi Mauritz Agnas bakom kontrabasen och Max Agnas vid pianot. Karl Wallmyrs elva år äldre storebrolla Per Wallmyr får också vara med och leka, på altsaxofon, klarinett och en smula tenorsax. Passande nog, för det här är musik som förefaller ha blivit till genom lek och lust, fantasi född i en frizon.

Serendippo lånar namnet från en gammal saga, medan musiken hämtar näring ur både klassisk musik och svensk folkmusik. En vacker låt tillägnas mamma Kerstin, andra nummer har fått namn från Barcelona, Paris och värmländska Eda. Midsommar får en låt och Elefantmannen en annan.

Det är dock vare sig fylleslag eller freakshow som gäller musikaliskt. Nej, det är en behaglig skiva, med sömlöst samspel och inkännande insatser från de medverkande. Jag tror självaste Lars Gullin skulle instämma i att det här är en svensk jazzpärla i det lilla.