Frigg

Dela den här recensionen:

Det finska etablerade bandet med ett gäng album under bältet släpper nu sitt nionde i ordningen. Den här gången är traditionen tyngre och bandet håller inte igen på det bondska. Skivan gör helt skäl för namnet Perintö (Arv). För de som känner bandet som ett av de mer popskimrande inslagen i folkfloran är detta album ett steg närmre klatschigt polkasväng och traditionell durharmonik. Popen är dock inte bortslipad utan ligger mer subtilt ovanpå musiken som en vacker yta.

Skivans första spår Palokankaan poikien parempi valssi är särskilt exempel på detta och det gör sig bra. Inte minst diskanterna som glittrar snyggt i mixen. Även hambospåret Hambot 1492 & 1488 har en otroligt gammaldansig stämning vilket i det här sammanhanget faktiskt känns lite nytt och fräscht.

Det är tungt gung med en välpolerad yta. Ett bjussigt bonnigt album av Frigg.