Aga Khan Master Musicians

Dela den här recensionen:

Ett av de mest omfattande projekten Folkways ägnat sig åt i modern tid är Music of Central Asia, tio skivor med nyinspelad musik, som dyker ned i centralasiatiska musikkulturer. Aga Khan Music Programme – som levandegör muslimsk musik av vitt skilda slag – var inblandad redan i det projektet. 

På den aktuella skivan har ett flertal musiker från Centralasien, men även Mellanöstern, Nordafrika och Kina, förenats, delvis för att lyfta fram sina rötter, men än mer för att smälta samman olika traditioner.

Det är inte dåligt, men det känns som ett skolprojekt. En examenskonsert. Musik som komponerats för att redovisas, lite pliktskyldigt. Även oväntade samarbeten blir förutsägbara, befinner sig innanför ett givet ramverk. Om jag bortser från duktighetsaspekten finns det en del som fastnar; jag är svag för stränginstrumenten, pipa och dutar (tvåsträngad luta), till exempel. Fina melodiska intron, men när för många instrument träffas förlorar låtarna i skärpa.

Därför är jag mest förtjust i några solospår. På Madad spelar Basel Rajoub duclar på egen hand. Blåsinstrumentet är som en duduk med klarinettmunstycke. Jag reser till Kina när Wu Man spelar pipa på Autumn flowers och Cadence är ett lyckat möte mellan arabisk maqam och Bach. Yasser Haj Youssef från Tunisien spelar viola d’amore. Barockinstrumentet hittar en naturlig plats i sammanhanget. 

En annan låt, Jul dance, har inspirerats av svensk folkmusik. Feras Charestan, som komponerat, och spelar qanun, lämnade Syrien, hamnade i Sverige, och uppslukades av en julkonsert. En kul kuriositet som kanske kan utmynna i fler svensk-tunisiska möten framöver.