Prismaleik

Dela den här recensionen:

I förra numret av Lira kunde ni läsa om teaterföreställningen om den legendariske spelmannen Lapp-Nils som sattes upp i somras vid Döda fallet i Jämtland. En pjäs om en spelman ska såklart ha mycket musik, och nu släpps denna på skiva. Det är dragspelaren Leif Ottosson, själv från Jämtland, som satt samman ett band med idel välkända folkmusiker, vilket även spelade live under föreställningen.

Lapp-Nils (1804-1870) hade många elever, som i sin tur lärde vidare låtarna till sina studenter. På så sätt har många låtar efter Lapp-Nils bevarats och spelas fortfarande flitigt. Inte minst utgör de en viktig del av Hoven Drovens repertoar. Flera låtar har i ett slags musikalisk visklek även tagit olika uttryck när de lärts vidare av olika personer, något som vi får höra här när några låtar återkommer i olika varianter. 

Tillsammans med Emma Ahlberg Ek och Bridget Marsden på fioler, slagverkaren Robin Cochrane och gitarristen Erik Ronström visar Ottosson på den stora bredden i låtmaterialet, inte minst vad gäller stämningslägen. Det blir många polskor, liksom en mycket fin tolkning av Jämtlands gamla brudmarsch. Här finns skirt solospel, men också Lapp-Nils depressionspolska 1 med distad fiol, tunga trummor och maffiga riff. Även Ottossons enda egna komposition på skivan, slängpolskan Kvarnen som är baserad på två Lapp-Nils-låtar, är riktigt tung och intensiv.

Alltsammans är svängigt och mycket snyggt spelat, och jag är säker på att Prismaleiks livespel lyfte teaterföreställningen till än högre höjder. De som hade möjlighet att se den under sommaren hade tur.