Hanna & Robin

Dela den här recensionen:

Första gången jag hörde Hanna Andersson (fiol) och Robin Skarin (piano) var på en liten spelmansträff invid Eds kyrka, anordnad av Väsby folkdansgille. Där spelade de tillsammans med munspelsesset Filip Jers. Det var ett härligt driv i den trion. Men, det som likaså lyste igenom var just Hanna och Robins spel. Deras blandning av den traditionella folkmusikaliska fiolen och den av folkmusik inspirerade pianojazzen.

Gibraltar är inspirerad av deras (och även min) hemort – Upplands Väsby – en förort till Stockholm, som kanske är mest känd för hårdrock (tänk Europe). Härligt att denna plats, och människorna, också får en folkmusikalisk gestaltning. Och ja, Gibraltar är en plats i Upplands Väsby.

Det som först slår an är dynamiken och svänget. Men också, såklart, melodierna, där det finns en dragning åt det vemodiga och melankoliska. Men insprängt i den traditionella nordiska folkmusiken finns även andra spår. Är det inte små korn av ragtime och blues jag hör (exempelvis i titellåten)? Vad Hanna Andersson och Robin Skarin visar på är att musikalisk idérikedom kan samsas med tradition. Hjärta och hjärna i finfin brygd!