Magnus Öström & Dan Berglund

Dela den här recensionen:

2023 var det trettio år sedan Esbjörn Svensson Trio, eller EST, bildades. Svensson gick bort 2008, och Sveriges största jazzband någonsin fick ett abrupt slut. Som en hyllning till bandets musik samlade de två andra triomedlemmarna, trummisen Magnus Öström och basisten Dan Berglund, ihop några andra framstående musiker och gjorde en magnifik öppningskonsert på fjolårets Stockholm Jazz Festival. Dagen därpå spelade de även i Köln, och sex låtar från den konserten ges nu ut på skiva.

Efter tre minuters glest intro tickar så Öströms sparsamma rytm igång och Joel Lyssarides tar de första pianotonerna i From Gagarins point of view, och magin är näst intill lika stor som den var när jag upplevde detta på plats i Stockholm. Magnus Lindgren briljerar med sitt tvärflöjtsolo i en Tuesday wonderland där dynamiken stegras något kopiöst, pådriven av Öströms oerhört intensiva trumspel, och när det hela inte borde kunna växa ännu mer är det precis vad som sker. Verneri Pohjola inleder Eighthundred streets by feet med att liveloopa stämmor med sig själv innan själva låtens ösiga femtakt drar igång, och gitarristen Ulf Wakenius solar i Seven days of falling.

Därmed är det alltså bara två låtar kvar, för medan Stockholmskonserten var två timmar lång är den här skivan av någon anledning bara 47 minuter. Framför allt hade jag velat höra ett solo av den distade kontrabasens mästare Dan Berglund, men egentligen vilka låtar som helst av de som inte fick plats här. Även Elevation of love bjuder på en hel del ös, och så avslutas albumet med fint balladspel i Believe, beleft, below. Och det är ju inte heller dumt alls.