Iiro Rantala, Magnus Öström, Dan Berglund, Hans Ek

Dela den här recensionen:

Pianisten Esbjörn Svensson hade 2003 börjat jobba med idén att ge EST:s musik kammarmusikalisk orkesterkostym för en serie livekonserter. Så framfördes Svenssons arrangemang av Dodge the Dodo vid Jazz Baltica samma år. Här har idén nu tagits vidare, åtta år efter Esbjörn Svenssons död i en dykolycka i Stockholms skärgård.
Det är arrangören och orkesterledaren Hans Ek som tagit sig an den säkerligen inte helt enkla och bekväma uppgiften. Stockholms symfoniker klingar maffigt och ger musiken vidd och färg. Kanske är det färgsättningen snarare än utforskandet av Svenssons musik som är behållningen av orkesterspelet. Det skulle kunna vara musik till ett sentida drama på film, eller något ur Aaron Coplands byrålåda. Hur som helst är det kul att lyssna på.
I denna färgrika väv har Hans Ek skapat gläntor, där projektets solister kliver fram, gärna i sällskap med bara utmärkte pianisten Iiro Rantala och EST:s Dan Berglund, bas, och Magnus Öström, trummor.
Norske Marius Neset är en fröjd att höra; han är den som mer än någon annan öppnar något nytt i musiken. Rantala visar i ett par stycken prov på briljant teknik i några rasande snabba och välformulerade solopartier. Och så fint det är att höra Öströms urverksprecisa tassande trumspel.