Guro Kvifte Nesheim & Mats Edén

Dela den här recensionen:

Nutida nordisk folkmusik lider av ett övermått av perfektion. Det blir gärna en uppvisning i renspel och violistik. Ibland känns det som om den digitala tekniken utsläckt varje möjlighet till överraskningar och människoblod. När punkrocken klampade in runt 1980-talet markerade man sitt uppror med att bokstavligen spela så att fingrarna blödde.

När Mats och Guro spelar låter det autentiskt, här och nu. Som en lokatt på lur och jaktstråk. Sensträngar knådar och kvider. Lågstämd bas mullrar från Bergakungens sal. Dråntramp. Ibland är det obekvämt, men fiolerna löser problemet och pulsen går vidare. Raga-de-gosch-gosch. Blodet rinner.