Tyler Childers

Dela den här recensionen:

Tyler Childers är en av den samtida countryns mest intressanta artister och har sedan andra skivan Purgatory från 2017 erövrat allt vidare cirklar. Andraplattan Country squire underströk fakta i målet även om den inte alls tog sig till samma höjder som föregångaren. Från dessa två plattor vek Childers sedan av från vägen med Long violent history, en old-timey-platta med eget nybörjarfiddlarspel och en djupdykning ner i låtar som pekar tillbaka mot inbördeskriget. På det nyskrivna titelspåret riktar han ljuset på det polisvåld som riktats mot afrikan-amerikaner och som ledde till protester över landet med framväxten av Black lives matters. 

Nu kommer Can I take my hounds to heaven?, en tre-disc/vinyl-platta där Childers presenterar tre olika versioner av åtta låtar, bland andra Hank Williams Old country church och Childers egen Purgatory. Varför i hela friden då i tre olika versioner? Jo, Tyler återkommer ständigt till minnena av uppväxten inom baptistkyrkan, och tretalet alluderar till treenigheten: fadern, sonen och den helige anden och de olika versionerna kallar han ”hallelujah version”, ”jubilee version” och ”joyful noise version”. 

Hallelujah-versionerna är genomgående mer nedstrippade, kokta in på benet och kanske skulle man kunna se dem som gammaltestamentliga i kontrast till jubilee-versionernas nytestamentligt överdådiga ljudbild med blås, stråk och körer. Den helige ande är ju som bekant mer svårfångad och det får man nog säga att dessa joyful noise-versioner uppvisar på ett kongenialt sätt. 

Childers egen Purgatory lastas i den heliga ande-versionen av uppbrutna riff, klingande ridecymbaler och upphackade predikant-tal som man skulle kunna se som ett slags musikens motsvarighet till tungotal. Originalet från albumet med samma namn är en hyfsat upptempo bluegrasslåt som nu tagits ner till en pocketsvängig soulrökare med blås och stråk. Själv fastnar jag så att säga mellan fadern och sonen och lutar allt som oftast mot den senare, inte minst i Way of the Triune God. Men den helige anden får också ta plats.