Fanfara Station

Dela den här recensionen:

Denna trio från Neapel syr ihop till synes vilt skilda musikformer till en riktigt häftig enhet. Utan att det egentligen finns några skarvar får de ihop elektronika med tunisiska rytmer och melodier som Marzouk Mejri står för. Det hela får rejäl tyngd av Charles Ferris maffiga ackord på trombon, trumpet och tuba. 

Mejri spelar slagverk som darbuka, riq och bendir och även skalmejor, klarinett och flöjter, och är dessutom vokalist. De pumpande basgångarna från både brass och synt och de smattrande slagverken gör ofta musiken oerhört intensiv, inte minst när den har inslag av gnawa. Det som egentligen för det mesta är minst framträdande är de elektroniska elementen, de finns mest i botten och genom programmerade rytmer, medan brasset står för både tunga riff och läckra trumpetsolon som i avslutande Ya baba.