Lovisa Jennervall

Dela den här recensionen:

Lovisa Jennervall är både jazzsångerska och kompositör, på sitt första soloalbum står hon nu bakom både kompositioner och musikaliska arrangemang. Vid sin sida har hon kollegan och mentorn Isabella Lundgren.

På albumet finns texter på både svenska och engelska, det är känsloöppna spår, det är starka uttryck av sorg, smärta och saknad.

Och mycket känns igen, storleken och känslotyngden kan variera. Stor kärlek ger stor sorg, när banden och trådarna brister.

Lovisa Jennervalls röst känns angelägen och i symbios med budskapen, den är varm och äkta – hon är både inbjudande och utmanande. Hon omger sig med en fin bukett, en kvintett, av musiker, särskilt lägger jag märke till Samuel Muntlin på tenorsax, basklarinett och dragspel.

Jag minns Lovisa Jennervall från jazzkvartetten Ellas Kapell, nu lyser hennes stjärna ännu starkare på jazzhimlen, snart står hon i frontledet, otvetydigt kommer det att bli så.