Stampestuen

Dela den här recensionen:

Intrycket av sångrösterna på denna skiva är att de mer passar till vaggvisor än sånger om brott, brottsoffer och brottslingar. Det är framförallt Beate Børli Løkken som, ofta i duett med kollegorna, står för skivans lite försiktiga sjungande. Lite mer ilska hade fungerat bra i dessa visor, vilket även inkluderar trakterandet av de olika instrumenten.

Børli Løkken spelar dulcimer, ett instrument som gärna fått höras lite oftare, för att få en lite mer udda ljudbild.

Annars är det spännande visor som framförs, om olika människoöden i samband med brott. Framhävas bör de fina melodierna som mestadels är traditionella. Spännande men lite för snällt, sammanfattningsvis. Dock hörs att sångarna har empati för dem det berättas om i texterna, och det är en klar styrka.