Tinariwen

Dela den här recensionen:

Tinariwen är tillbaka med sin svängiga ökenblues, den här gången med en ännu tydligare countrydräkt och med ett gäng nordamerikanska gäster. Deras signatur, de starka gitarrslingorna och verserna med försångare och kör, kvarstår och kompet är lika drivet och medryckande som på tidigare plattor. Sångerna handlar mycket om frigörelse, syskonskap och kamp för en bättre framtid – enhet och frihet är återkommande för tuareg-bandet som bildades i Mali på 1980-talet.

Amatssou har en yta av snyggt polerad men ändå lite skitig country och är inspelad i USA med en del gäster som lyckas tillföra viss krydda till det redan manstarka bandet. Fats Kaplins fiolinslag på Tenere den är bland annat värt att nämna, likaså Wes Corbett som förstärker på banjo på Kek alghalm och producenten Daniel Lanois som medverkar på Arajghiyine. Ett som vanligt oerhört svängigt, gungvänligt album att umgås med från Tinariwen.