Det har gått hela sex år sedan Koloniens senaste album, Drömmarnas land. Bandet har sedan dess spelat flitigt inte minst på musikmässor som nordamerikanska Folk Alliance, där de uppenbarligen gjort intryck.
För det vi får se och höra i dag är inte bara det första smakprovet från kvartettens kommande album, planerat att släppas i februari 2022, utan också starten för ett internationellt samarbete med välrenommerade skivbolaget Cumbancha, som i sin pressrelease jämför det svenska bandet med folkpopstorheter som Mumford & Sons och Fleet Foxes.
Jag frågar Erik Rask vad samarbetet med Cumbancha betyder för kvartetten.
– Det känns fortfarande lite overkligt att någon som Jacob Edgar och Cumbancha, som jobbar med sådana världsartister inom genren, vill släppa vår musik. Det har gett oss massor med energi och vi har jobbat mycket mer med musiken och det konstnärliga än tidigare och kunnat släppa mycket annat, vilket varit superkul.
– På ett sätt känns det som att vi släpper musik på riktigt för första gången nu. Cumbancha släpper musiken internationellt, där vi egentligen aldrig nått ut riktigt, men i Skandinavien släpper vi musiken på Supertraditional, en etikett som Anna Möller var med att starta för några år sedan. Så här hemma känns det skönt att hålla det nära och göra det med vänner på vårt sätt. Det bästa av två världar!
Singeln Time will tell och dess tillhörande video släpps i dag, och Erik Rask ringar in låten med orden ”Dylan-referenser, miljöproblematik och världsmusik”.
– Texten växte fram ur en frustration jag ofta känner kring det ständiga fokuset på och nagelfarandet av folks olikheter och tillkortakommanden, alla dessa pekpinnar. Vi är alla ofullständiga med brister och ska vi komma någon vart och förändra något behöver vi sätta större fokus på det vi har gemensamt, och fokusera mindre på vem som gör rätt eller fel.
– Samhällsförändring kräver att många människor väljer att gå åt samma håll, och då måste det finnas en positiv framåtanda. En tanke som funnits i bakhuvudet hela tiden är en slogan som vi använde till en föreställning om klimatförändringar som vi gjorde i tonåren: ”Det ska vara kul att rädda världen”.
Patrik Lindgren
