Nyckelharpisten Josefina Paulson är aktuell med en rad olika projekt just nu. Lira ringer upp för en lägesrapport!
I Lira #1 recenserades Josefina Paulsons nyutgivna skivor Ellen Lagergren och Reflektioner. På den förstnämnda spelar Paulson låtar från Västmanland som spelmannen och estradören Lagergren samlat in och tecknat ned. På Reflektioner hörs egenskriven musik av Paulson som är sprungen ur det nya livet som mamma – en samling sviter och skisser i förändring.
– Många av låtarna på Reflektioner är fortfarande under uppbyggnad, på väg dit de vill landa. Jag har två söner på ett och tre år och skivan är skapad i processen att finna en ny identitet som mamma, människa och musiker.
Hur har mödraskapet påverkat din musik?
– Att få barn ställer allting i ett nytt perspektiv, så även musiken. Jag har alltid fascinerats av att finna storhet i det lilla. Det kan vara kul att spela snabba låtar, men jag har aldrig varit så svag för dem och inte heller när jag lyssnar på musik. Jag dras mot enkelheten. Och kanske fick det där ytterligare en dimension när jag blev mamma eftersom jag använt rösten mycket när musik kommit till mig de senaste åren.
När musiken väl spelas in sker det dock på nyckelharpa och inte sång.
– Jag ser mig verkligen inte som en sångare, men när jag hade händerna fulla som mamma kom hela kompositioner genom rösten i stället! Kanske letar jag mening i färre toner genom rösten. Och när musiken väl kom ut i en sångton var den redan kultiverad flera varv inombords. När jag sitter med nyckelharpan kan det annars bli mycket att man funderar på riktningen musiken kan ta, eller fastna i saker som redan finns i handen muskelmässigt. Men sången öppnade upp för andra vägar.
Den 15 juli släpps skivan Murmures, som är ett duosamarbete mellan Paulson och franska durspelaren Sophie Cavez. Båda musikerna har barn, och mellan den nyskrivna traditionsmusiken på skivan väver duon in mellanspel som inspirerats av att vara mor – enklare ögonblickskompositioner som fångar minnen och känslor.
– Till exempel finns det en inspelning på skivan där Sophies dotter helt spontant säger något i stil med ”mamma, du är som alla världens blommor i mitt hjärta” på franska, och så gör Sophie en jätteenkel melodi kring det.
Veckan efter att jag och Josefina Paulson hörs av ska hon till Danmark för att påbörja arbetet med projektet Ordseglarna, i vilket nordiska folkmusiker tonsätter kvinnliga nutida poeter från Norden.
Eftersom jag själv är småbarnsförälder blir jag såklart nyfiken på hur du hinner med allt du gör?
– Genom att barnen har en närvarande far, en som förstår grejen med att vara musiker. Att det inte bara är ett jobb utan också en identitet och något jag behöver göra för att vara hela mig själv. Jag har stor stöttning i honom.
Text: Sunniva Brynnel
(ur Lira #2 2023)
PS: Josefina Paulson har just släppt skivan Murmures med franska durspelaren Sophie Cavez och är aktuell i sommar på bland annat Korröfestivalen.
