Bombino
Nalen, Stockholm, 23 oktober 2024
Bombino är född i Niger, men som så många andra i Sahel med tuaregbörd har han spenderat åratal på flykt från krig, i bland annat Algeriet och Libyen. Där hittade han inspiration till sin fusion av tuaregrock när han lyssnade på artister som Jimi Hendrix och Mark Knopfler. Mångfaldigt prisad har han tillsammans med Mdou Moctar utvecklat en egen genre inom tuaregmusiken.
På Nalen Klubb startar Bombino med ett akustiskt set där han kompas av djembe, kalebass och gitarr och det svänger grymt när han på tamasheq sjunger om saker som tuaregernas problemfyllda tillvaro.
När han övergår till den elektriska delen drabbas vi av det hypnotiska tranceliknande tillstånd som präglar hans musik. Många låtar har en medveten tempoökning på slutet vilket bidrar till tranceseansen.
I kompbandet imponerar framför allt trummisen som är tung och taktfast och ibland påminner om Buddy Miles, trummisen som spelade med just Jimi Hendrix. Men stjärnan är ju Bombino som med sin gitarr når höga höjder med sitt speciella spel, som bygger mycket på upprepningar men med plötsliga utflykter till hägrande oaser. På scen ger han snarast ett blygt intryck men hans sång och spel säger något helt annat.
På hans album kan jag ibland tycka att det blir för likartat, men live på scen är detta som bortblåst av den svängiga gitarrvinden från Niger. Den åldersmässigt blandade publiken är taggad och bidrar med klapp, rop och sång och vill inte släppa taget om kvällens upplevelse.
Text & bild: Magnus Kjellberg
