Gø

Dela den här recensionen:

Färöarna har ungefär lika stor befolkning som Gotland men ytan är hälften. Inledande Javnaraflokkurin (”den offentliga sektorn”) rör sig stadigt framåt, skruvar upp volymen med hjälp av framförallt elgitarr och strömförande tangentbord typ Rhodes, Wurlitzer och syntar. Låten lämnar ingen plats för tvekan inför nästa, Loysing i dós, där den unge politikern Rúni Nielsen från partiet The Republic (Tjóðveldi, knappt 25 procent av rösterna) samplas med sitt återkommande ”loysing krevst” – ”vi kräver oberoende” (från Danmark). 

Glasklart budskap, och om man bara dömer efter klangerna ljuder allt klart och tydligt också. Nio spår, skrivna av Ólavur Eyðunsson Gaard och Kristian Pauli Ellefsen, som står främst och hanterar instrumenten ovan. God hjälp får de av bas, trummor, saxofoner, slagverk, trumpet, fagott och trombon. Ljudväggen är tjock och lutar framåt, släpper in minnen av 1960- och 70-tal. Larmande rock och hårdkokta filmiska bilder blandas in i grytan till en brygd, som med blinkningar åt olika håll ändå landar i nuet. Distans finns i då och nu-leken och ibland en mild humor. Ös vidare. Detta är skiva nummer två, debuten kom för fyra år sedan.