Luciana Morelli

Dela den här recensionen:

Argentinska jazzsångerskan Luciana Morelli, sedan många år boendes i Basel, kommer här med sitt fjärde album i eget namn. Med hjälp av en kompetent jazzsättning (klaviatur, bas och trummor) samt i några låtar en fantastisk stråkkvartett, ger sig Morelli i kast med att tonsätta dikter av fyra kvinnliga poeter: Emily Brontë, Alejandra Pizarnik, Anne Carson och Robin Myers. Fem av sju låtar är hennes egna kompositioner.

I ärlighetens namn låter sig i alla fall mina öron inte riktigt charmas av Morellis väl tunna och lite karaktärslösa röst. Men, det är en fin samling låtar där Morelli verkligen får till ett harmoniskt möte mellan poesi och en jazz med tydliga inslag av både kabaret, folk och tango. Orkestreringen är genomgående elegant och fylld av spännande experimentlusta. Antelmo to his daughter står utan tvekan ut – en superbt arrangerad och lysande vacker och mer konstnärligt driven låt där stråkkvartetten tar rikligt med plats.