Radiojazzgruppen & Fabia Mantwill
Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm Jazz Festival 16 oktober 2024
I Liras höstnummer kan prenumeranterna läsa ett drygt tjugo sidor långt reportage som ger en inblick i hur vital och mångfacetterad den svenska storbandsscenen är. Ytterligare inte bara en utan många bilder av hur ett storband kan låta ges under onsdagens festivalkonsert på Kulturhuset.
Sedan återfödelsen i fjol har Radiojazzgruppens konstnärlige ledare Nils Landgren satt ihop ett nytt band för varje projekt, med inte bara en ny konstellation musiker utan också olika instrumentering beroende på vad den gästande kompositörens musik kräver. Den här kvällen är det den tyska saxofonisten, vokalisten och uppenbarligen också förnyaren Fabia Mantwill som är kompositör och dirigent, och hon visar vad som kan hända om man rör sig bortom storbandets standardsättning med tretton blåsare plus komp.
Mantwills kompositioner är ofta inspirerade av hennes många resor, och i låtpresentationerna nämner hon bland annat Portugal, Senegal, Japan, Tanzania, Nepal och Schweiz. Ibland är dessa inspirationer tydliga i form av rytmer, andra gånger tycks det snarare röra sig om stämningslägen. Men något som är gemensamt för de flesta av dem är att de har mycket framträdande groove. Från sitt band Funk Unit har Landgren tagit med sig trummisen Robert Ikiz och elgitarristen Andy Pfeiler som minst sagt är vana att spela groovebaserat, men här visar även de övriga av kvällens musiker att de i högsta grad kan det, även på instrument som harpa, flöjter och stråkar.
För Fabia Mantwill sättning är alltså minst sagt säregen. Förutom hennes egna saxofoner och Landgrens trombon finns här sju blåsare, men också stråkkvartett, vibrafon och marimba, harpa, gitarr, kontrabas, trumset och slagverk – hela nitton musiker allt som allt. Och Mantwill utnyttjar verkligen variationsmöjligheterna detta ger till fullo, det händer nya saker oerhört ofta, stämmor bollas hit och dit mellan instrumenten, plötsligt tystnar alla andra och stråkarna spelar själva i två takter och sedan händer något helt annat. Ofta spelar små grupper i udda kombinationer, som ett duoavsnitt på vibrafon och altflöjt, och ibland kompletterar Mantwill blåsstämmorna med att själv sjunga ordlöst samtidigt som hon dirigerar.
Även röstens möjligheter använder hon bortom det vanliga. Med hjälp av livelooping inleds en låt med att Mantwill skapar rytmer, en nedpitchad basgång och ett stort antal stämmor över vilka hon sjunger en text på swahili. Enbart detta avsnitt i sig är oerhört kreativt och spännande, och än mer så blir det när bandet sedan kommer in.
I andra låtar bollas solon mellan två musiker, som när Nils Landgren och tenoristen Magnus Dölerud bränner loss rejält, eller när Robert Ikiz och tyske slagverksmästaren Rhani Krija smattrar på i rykande 6/8-takt. I den Senegal-inspirerade låten Circular står Krija även för ett lysande djembesolo.
Här finns faktiskt också några lite lugnare låtar, där bland annat Lina Lövstrand på altflöjt och Linnea Jonsson på flygelhorn spelar fina solon. När Mantwill i Black ice affair skildrar hur det var när hon halkade omkull på Berlins isiga trottoarer inleds det med gnisslande stråkar, piccolaflöjt och att Anna Jalkéus slår med en klubba på harpans bassträngar, och så småningom visar kompositören prov på sitt mycket expressiva dirigerande när hon markerar blåsarnas insatser.
Fabia Mantwill leker verkligen med alla de uttrycksmöjligheter som ensembleformatet rymmer, men också med taktarter som inte är så vanliga i sammanhanget. En låt går i tio fjärdedelar, i en annan växlar pulsen mellan sju fjärdedelar och sju åttondelar där i synnerhet slagverkaren sätter tonen med darbuka och andra instrument. Inför extranumret uppmanar hon publiken att dansa, och också den låten går i en gungande 6/8.
Genom åren har jag varit på konserter med en mängd olika storband och har hört ännu fler inspelade. Just detta att frångå det traditionella formatet och göra sin egen grej tilltalar mig verkligen, och Fabia Mantwill står sannolikt för den allra häftigaste och mest ovanliga storbandsupplevelse jag har varit med om live.
Konserten spelades in av radions P2 och sänds i Jazzradion nu på söndag den 20 oktober. Lyssna då eller i efterhand för att också få vara med om detta!
Text: Rasmus Klockljung
