Eva Hillered

Dela den här recensionen:

Eva Hillereds nionde soloalbum innehåller hennes egna sånger från musikföreställningen Mormor, mamma och jag. Om tre generationer kvinnors oro, ångest och krav på ordentlighet och skötsamhet. En fråga om uthållighet, väntans fasthet – att leta i minnet efter fästen och hållpunkter. Att än en gång få uppleva björkars första gröna grönska, lika ofta förlora sig i en magisk soluppgång och besegra kalla isnätter.

Under den stora pandemin fick Eva Hillered tid att reflektera över delar av livstider, förvandla tankar till ord och låta allt bilda en ny enhet med musik tillsammans med skickliga musiker som multiinstrumentalisten Daniel Östersjö och den sällsynt skicklige Izak Danielsson Kihlström på elgitarr. Eva Hillered spelar piano, gitarr och sjunger.

Allt är som allas liv, med ljus och mörker, som stundtals närmar oss alla. Det vackra går bredvid det sjaskiga och det smärtsamma. Skuggor växer till ett mörker i tomhet.

Eva Hillereds berättelser är både tankeväckande och medryckande, du tvingas med i helt olika sinnesstämningar, minnesvis, som flyttfåglar, som återvänder.

Och Eva Hillered ger oss en sällsynt kraft att själva styra våra givna liv, att besegra brister och inse det sköra i livet och bejaka våra egna styrkor och öka våra självinsikter. 

Det är en stor musikproduktion, som väcker både egna tankar och tänder känslors eldar.