Liras vinternummer 2022 gavs ut den 18 november och till det har vi som vanligt gjort ett soundtrack – numera som spellista. Du hittar den här tillsammans med våra presentationer av samtliga låtar!
Blir du sugen på att veta mer om musiken vi skriver om – beställ ditt eget nummer av Lira här, eller ännu hellre: prenumerera!
Låtarna finns att lyssna på enskilt här nedan – hela spellistan hittar du på dessa strömningstjänster:
#1 Benedicte Maurseth
Hárr
från Hárr
(Heilo)
Sällan har väl ett landskap gestaltats så levande och på pricken. Inte för att jag varit där, i nationalparken Hardangervidda, högfjällsplatån i södra Norge. Men det känns ju så. Som att jag är där. Nu. Här. Benedicte Maurseth tar oss med hem, besvärjer oss med sin hardingfela och sina medskapare som på skivan är allt från kontrabasisten Mats Eilertsen till inspelningar av gammelfarfar Maurseth och andra mer udda figurer som fjällugglan, snipan och tranan.
Läs: Artikel (endast för prenumeranter)
Läs: Recension
Länk: maurseth.net
#2 Hederosgruppen
Mjuk grupp
från Ståplats
(Hoob Records)
Även om han förstås även hörts i allt från rockgruppen Soundtrack Of Our Lives till bortomjazzkvartetten Tonbruket så har Martin Hederos nästan blivit ett med sina oräkneliga duosamarbeten, från Nino Ramsby till Sofia Karlsson. Här har han skapat sig en lite större gruppering, sitt alldeles egna gäng handplockade medmusiker som tillsammans ger liv åt denne ödmjuke domptörs musikaliska visioner. Jämte honom själv hör vi Konrad Agnas på trummor, Josef Kallerdahl på kontrabas, Andreas Sjögren på träblås och Emil Strandberg på trumpet. Hederos själv möter ni närmare i intervjun längre in.
Läs: Artikel (endast för prenumeranter)
Läs: Recension
Länk: hoobrecords.com
#3 Päivi Hirvonen
Tuulen tyttö
från Kallio
(Nordic Notes)
Mitt starkaste minne av Päivi Hirvonen är när jag hade förmånen att höra henne solo inuti en gammal öltunna (!) vid ett nedlagt porterbryggeri i Göteborg. Rått, kargt, nära. Det här är förstås något helt annat, mer extravagant, mer arena än ölkagge kanske, mer widescreen än omickad stråkharpa. Men nerven och utlevelsen är desamma. ”Vindflickan” lyder titeln på svenska och är ett slags girl power-hymn tillägnad den moderna, mogna kvinnan. Tror jag.
Läs: Artikel (endast för prenumeranter)
Läs: Recension
Länk: paivihirvonen.com
#4 Liliana Zavala
Amigo Titi
från Todos mis muertos
(Egen utgivning)
Svensk-argentinska slagverkaren Liliana Zavala kan man höra i sammanhang som Ale Möllers band Xeno Manía och Rostam Mirlasharis Golbang men hon har också en artistkarriär i eget namn, där hon gör rootsig musik med ett brett spektrum av influenser men med det sydamerikanska i fokus. Nya albumet Todos mis muertos – ”Alla mina döda” – är en serie hyllningar till människor hon stått nära men som inte finns kvar. Som den framstående gitarristen och producenten Titi Rivarola som en gång tog henne under sina vingar hemma i Cordoba. Det riviga gitarrspelet står Marian Pellegrino för.
Läs: Recension
Länk: lilizavala.com
#5 Britta Virves
Enigma
från Juniper
(Heartcore Records)
Mindre rivigt kanske men desto mer lyriskt och liksom lyssnande är Britta Virves pianospel. Den som hängt med lite i ung svensk jazz de senaste åren har inte kunnat undgå att notera hur denna estniskfödda stockholmares namn dykt upp i allt fler sammanhang – alla tycks vilja henne ha med på ett hörn. Och här får vi henne till slut i sitt egna hörn, med egna trion där vi hör Jon Henriksson på bas och Jonas Bäckman på trummor. Årets genombrott?
Läs: Artikel (endast för prenumeranter)
Läs: Recension
Länk: brittavirves.com
#6 Sara Parkman
Ut mere!
från Eros agape philia
(Supertraditional)
På tal om genombrott så är det ju sällan någon från folkmusikvärlden lyckas med ett sådant av det slag Sara Parkman lyckades med efter förra, mästerliga skivan Vesper. Hon sköt iväg som en raket och fick alla att tala om … ja, andlighet faktiskt. Nu följer hon upp med en skiva om erotik‚ kärlek – och kroppslighet. Och tro inte att hon backar tillbaka lite försiktigt efter framgångarna, nej, ny approach, ny sats och nytt språng ut i rymden. ”Ut med det bara”, liksom. Vi kapitulerar igen.
Läs: Recension
Länk: saraparkman.se
#7 Caro Luna
A mi madre
från Un estudio sobre el amor
(Epidemic Sound)
Inne på ett liknande spår kan man säga är Caroline ”Caro Luna” Schröder, tidigare bekant i combon Caro & El Club Vigil, på detta sitt första album i helt eget namn. Albumtiteln kan översättas som ”En studie i kärlek” och sången vi hör är en djupt gripande hyllning till hennes nyligen bortgångna mamma. Den i Stockholm uppvuxna Caro Lunas uruguayanska påbrå är nyckeln till en latinamerikanskt präglad skiva producerad i nära samarbete med producenten Andreas Unge.
Läs: Recension
Länk: facebook.com/carolunamusic
#8 Tarabband
Wenak
från Yekhaf
(Aztral Productions)
I skrivande stund är Nadin Al Khalidi och hennes Tarabband i Irak för en konsert på Baghdads nationalteater – Al Khalidis första återbesök sedan hon flydde landet. Med Tarabband har hon lyckats hitta en publik i såväl nya hemlandet Sverige som i Mellanöstern och de är redan framme vid sitt femte album, Yekhaf, på svenska ”Rädd för mig”. Wenak är en oemotståndlig hit i klassisk Tarabband-tradition, med den svårt funkige basisten Cassius Lambert, ny i gänget, i drivande roll.
Läs: Recension
Länk: tarabband.com
#9 Dearest Sister
Maze
från Collective heart
(Act Music & Vision)
Det hela har kanske inget namn än men nog känns det som en scen eller våg just nu med alla svenska akter som gör smart, snygg, modern pop med rötter i jazzen. Bara bland de skivaktuella i detta nu har vi Sisters of Invention, We Float, Felisia Westberg och så Dearest Sister då, en kvintett fokuserad kring låtskrivarduon Andrea Hatanmaa och Ylva Almcrantz. Namnet är förstås lånat av Astrid Lindgrens klassiker Allrakäraste syster och präglas av en besläktad färgstark och fantasifull urkraft.
Läs: Recension
Läs: Artikel
Länk: facebook.com/dearestsistermusic
#10 Trio Wolski
Kind of gangar
från Panorama
(Egen utgivning)
Citternspelaren Kristian Wolski och hans medkumpaner Hanna Blomberg på fiol och Petter Ferneman på piano och dragspel följer upp albumdebuten Late bloomer från 2018 med en sex spår kort liten utgåva med främst eget, nyskrivet material. Musik som söker sig fram vidare i det kammarfolkliga spår de gjort till sitt. Låten här, ett slags gangar, är författad av Hanna Blomberg och doftar påtagligt av ädelträ och den milda vinter vi nog alla hoppas på i år.
Läs: Recension
Länk: triowolski.org
#11 Nitin Sawhney
Exile
från Immigrants
(Sony Music)
Så ett smakprov från den i detta nummer porträtterade Nitin Sawhney, vars musikaliska bredd präglar senaste skivprojektet – urbant och jordnära, elektroniskt och akustiskt. Gästerna är många som det brukar vara, och här är det violinisten Samy Bishai och sångerskan Natacha Atlas – bägge med egyptiska rötter och erfarenheter av exil i bagaget – som ger krydda åt musiken.
Läs: Artikel (endast för prenumeranter)
Länk: nitinsawhney.com
#12 Symbio
Journeys
från Endeavour
(Gammalthea)
Men vad sägs om att dra upp tempot lite? Vi gör det i sällskap av vevliraren Johannes Geworkian Hellman och dragspelaren LarsEmil Öjeberget (som även stampar takten på sin nästan elektroniskt ljudande stompbox). Journeys är som en liten hyllinng till duons egna resa tillsammans, tio år av äventyr, möten, framgångar och motgångar. Men mest av allt kanske hur de på dessa tio år så tydligt lyckats mejsla ut en helt egen nisch på den gränslösa folkmusikscenen. Eller om det är rejv?
Läs: Recension
Länk: symbiomusic.com
#13 Hannes Bennich
Billy’s charm
från When losing a dream to reality
(Whirlwind Recordings)
Närmast från ingenstans känns det som att han kommer rusande, den i Malmö baserade altsaxofonisten Hannes Bennich som nu albumdebuterar på det välrenommerade brittiska skivbolaget Whirlwind. Skivans tema är drömmar, egna och andras, och inledningsspåret som vi kan höra här, Billy’s charm, är inspirerat av Billy McFarland, grundaren av den beryktade Fyre Festival som lanserades som en superlyxhappening men snart kollapsade under stort buller och bång. Jämte Bennich hör vi Tomas Sjödell på kontrabas, Emil Norman på trummor och – jodå – den allestädes närvarande Britta Virves vid pianot.
Läs: Recension
Länk: hannesbennich.com
#14 Sofia Karlsson & Martin Hederos
Joy
(Glitter & Näver)
Julmusik är i mina öron som bäst när den inte låter överdrivet mycket … jul just. Sofia Karlsson och Martin Hederos album Stjärnenätter från 2015 var ett sällsamt lyckat möte och undvek just det där alltför uppenbart, klyschigt juliga. Inför årets decembersväng med den show som växte fram ur skivan släpper de även ett par nyinspelade låtar, däribland denna tolkning av en låt lånad en av mina favoritsångerskor, brittiska Tracey Thorn, som själv gav ut det fina och alldeles lagom bitterljuva julalbumet Tinsel & lights 2012. God jul på er!
Läs: Artikel (guide till årets julkonserter)
Länk: sofiakarlsson.com
URVAL OCH TEXTER: Patrik Lindgren, chefredaktör Lira
Prenumerera på Lira för att hålla dig ajour med vad som händer inom jazz, folk- och rootsmusik!
