Moa Piraten

Dela den här recensionen:

Med jämna mellanrum dyker de upp, de svenska visartisterna, bärare av en svårdefinierad men ändå tämligen lätt igenkännlig vistradition, men som också adderar något eget. Corona-året 2020 presenterar sig Moa Piraten och sjunger fint om kärlek och Hallonbergen på ett sätt som inte ens Allan Edwall mäktade med. Och liksom med de där som berättar djupare, når längre, älskar hårdare, lider tyngre så finns det känslan av en autentisk röst som berättar och speglar något större genom sitt eget. 

Det är en frisk debut med alla sin egenheter och skevheter. Moa Piraten hissar den ensamma tillhörighetens flagg och berättar om vår tid och om många tider. Lätt att se henne öppna för mäster Sundström någon dag när pandemin lagt sig och när det är oviktigt från vilken latitud man härstammar, men avgörande att det kommer ur hjärtat.