11 Kebnekaise
II (Silence 1973)
Kenny Håkansson såg Pers Hans och Björn Ståbi värma upp inför en konsert och vips hade Kebnekaise förvandlats från en powerrockkvartett till ett folkrockband som tog gånglåtar, skänklåtar och polskor in i en ny kontext. Den enda egna låten, Comanche Spring, är ett psykedeliskt jam, med fiol och congas som tongivande instrument. Andra band gjorde samma sak, men inte med samma konsekvens och innerlighet.
PM Jönsson
12 Sofia Karlsson
Svarta ballader (Amigo 2005)
Sångerskan Sofia Karlsson blåste med Svarta ballader nytt liv i Dan Anderssons nära hundra år gamla texter. Hon bände loss finnmarkssonens febriga strofer ur de skäggiga trubadurernas grepp. Här sjuder sångerna plötsligt av jazz, blues, svensk och keltisk folkmusik. Som om ån Pajso flöt direkt ut i Mississippi. Hon får med sin distinkta röst varje rad att vibrera av en frisk lyster.
Magnus Säll
13 Hoven Droven
Hia Hia (Xource 1994)
Jämtländska Hoven Droven hade redan hunnit bli ett fenomen när denna deras debut till slut släpptes. Låtar som Köttpolska visade upp en ogenerad tyngd av ett slag som nog aldrig hade hörts tidigare inom folkmusiken, men förutom adrenalinsmockande trummor och taggiga elgitarrer rymdes här också skirt finlir och luftigare slagverk och direkta referenser till spelmännen de inspirerades av. En mångsidig skiva som står sig stark än i dag. Tjugo år senare spelades en liveversion av skivan in av det ännu flitigt turnerande bandet.
Patrik Lindgren
14 Ale Möller Band
Bodjal (Amigo 2004)
Ale Möller är så enorm inom svensk folkmusik att det är lätt att försöka förbise honom. På Lira infördes t o m en period ett skämtsamt förbud att ens nämna honom i ett par nummer – det började helt enkelt kännas tjatigt. Men det går knappast att prata med någon annan svensk storspelare utan att inom ett par minuter komma in på Ale och hans gärningar. Ale Möller Band är Ales alldeles egna handplockade skapelse och förenar hans djupa fascinationer för det grekiska (via sångerskan Maria Stellas) och det västafrikanska (via Mamadou Sene) med ytterligare färger från värmländske fiolspelmannen Magnus Stinnerbom, kanadensiske kontrabasisten Sebastien Dubé och så slagverkaren Rafael Sida Huizar. Samspelet, spel- och utforskarglädjen står ständigt i centrum för detta band av mästermusikanter. Bodjal var startpunkten, fick en välförtjänt Grammis, och bandet är i dag en levande institution i svenskt musikliv.
Patrik Lindgren
15 Lena Willemark, Ale Möller
Nordan (ECM 1994)
Storstilad djupdykning i medeltida svenska ballader i lyxigast tänkbara inramning och medspelare som Mats Edén, Palle Danielsson och Per Gudmundson. Kanske var det klassiska Rainbow-studion som hjälpte till att locka fram den tidlöst sakrala kraften och klangen i sångerna. En skiva med bestående internationell lyskraft.
Patrik Lindgren
16 Anders Rosén, Roland Keijser
Forsens låt (Hurv 1975)
Satte en ny standard för hur folkmusik kunde låta och klinga. Anders Roséns mångbottnade fioltoner i möte med Roland Keijsers skira sopransaxofon. ”En av anledningarna till att vi startade Groupa”, enligt Mats Edén.
Patrik Lindgren
17 Skäggmanslaget
Snus, mus och brännvin (Sonet 1971)
Skäggmanslaget har blivit vildare, lurvigare och på omslaget halkar de omkring i snödrivorna som Kenta och Stoffe. De verkar i traditionen utan att ducka och vara höviska. De bara kör … Någonstans i bakgrunden anas producenten Sam Charters närvaro. Sam fattade mer än de flesta om svensk spelmansmusik. Ceylon Wallin gästar på nyckelharpa. Vifast Björklunds jojk är fräschare än nutida jojk-artister.
Thomas Fahlander
18 Triakel
Triakel (Xource 1998)
En trio som verkligen funnit varandra i ett nära samarbete som hittills resulterat i fem utsökta skivor. Emma Härdelin på sång, Kjell-Erik Eriksson på fiol och Janne Strömstedt på tramporgel ger tyngd och ett slags rakryggat återhållen dramatik åt låtar gärna med ursprung i Jämtland och Hälsingland.
Patrik Lindgren
19 Peps Blodsband
Hög standard (Sonet 1975)
Man känner igen honom oavsett skepnad, Peps. Det spelar ingen roll om han sjunger blues eller gamla Edvard Persson-låtar. En sann speleman. När han som på Hög standard introducerar reggae på svenska så gör han det såklart på sitt eget hemknåpade vis. Han har själv sagt att det egentligen är lika mycket schottis som reggae i musiken. Här ligger verkligen Skåne mitt i världen.
Magnus Säll
20 Groupa
Silent folk (Footprint 2014)
Skivan som gett namn till Groupas senaste inriktning och inkarnation med trion Mats Edén, Jonas Simonson och Terje Isungset. Stämningstät men luftig och vidsynt sökande kammarfolkmusik.
Patrik Lindgren
