Oddjob

Dela den här recensionen:

En ny skiva av Oddjob är alltid en händelse. Även när det ”bara” är en barnskiva. Sveriges kanske främsta jazzgrupp, med namnkunniga medlemmar som Goran Kajfes, Daniel Karlsson och Per Ruskträsk Johansson, har redan tidigare gjort en skiva för unga lyssnare: Jazzoo från 2013, vilken tilldelades en grammis 2014 för bästa barnskiva.

Nu kommer uppföljaren Jazzoo 2. Skivan säljs ihop med en bok med illustrationer av Ben Javis och fina bildtexter av poeten Kristina Sigunsdotter. Tvåan följer första Jazzoo i hälarna. Låtarna är även denna gång döpta efter olika djur. Musiken levandegör Javis illustrationer och väcker synintryck av filmmässiga kvaliteter, vilket inte är konstigt då det gjorts animerade filmer utifrån bild och musik till båda Jazzoo-projekten.

Och precis som med första Jazzoo-skivan skiftar infallsvinklar och stilar lika mycket som djurarterna musiken försöker efterlikna. Sålunda blir det frustande och bröstdunkande funk i Gorillan, norrländska vidder i Älgen, yster 1920-talsjazz i Pingvinerna och svävande poesi i Örnen. Andra gånger glömmer man djuren, då trollbinder musiken på egen hand.

Det är väldigt roligt att Oddjob fortsätter Jazzoo-projektet. Det är inte alltid gruppen låter så här obekymrad och avslappnad. Det är som att Oddjob i Jazzoo hittat en djungellagun där de får vara ifred med leklynne och kreativitet och slippa en del av egna och andras förväntningar.

Inte så att musiken är gjord utan ansträngning, tvärtom. Mycket tid är nedlagd i arrangemang och låtskrivande. Men helhetsintrycket blir en kul och lätt musik för både barn och vuxna. Allt samverkar till det: den varierade jazzen, de korta låtarna med sparsamma solon, den återkommande humorn. Jazzoo 2 är en skiva som gjord för lata söndagar med hela familjen där vi vuxna kan tjuvlyssna på barnens skiva och låtsas att den spelas för enbart deras skull.