Angles 9

Dela den här recensionen:

Första gången jag hörde Martin Küchen var med bandet Exploding Customer. De har inte gjort något på länge, men denne hårt jobbande saxofonist har ett flertal band och projekt på gång, både i Sverige och internationellt. Angles har ett direkt anslag som skiljer ut dem från Küchens andra band, förutom omfånget, det som från början var en sextett har utvecklats till en niohövdad frijazzorganism.
Chris McGregors musik nämns som en referens av skivbolaget och ibland får jag samma frihetskänsla som av fantastiska Brotherhood of Breath. Martin Küchen spelade även Balkanmusik en gång i tiden och jag gillar att det fortfarande finns östeuropeiska ekon som liksom studsar omkring i jazzyran. Trummor och bas – Johan Berthling och Andreas Werliin, samma rytmkärna som i Fire! – pumpar i bakgrunden, Alexander Zethsons pianospel sticker ut, som både kompar och lägger sig längre fram, Mattias Ståhls vibrafon finns där, och så har vi blåsarna, förutom Küchen, Eirik Hegdal på baryton, Mats Äleklints trombon och trumpetarna Goran Kajfes och Magnus Broo fajtas om utrymme. Enkla, självklara, och starka melodier återkommer — och berättar att vi inte får glömma bort det viktiga, i livet — och konfronteras med individuella räder och den där kollektiva kraften som är det mest kännetecknande draget i Angles allomfattande musik.