Adnan Karim Debaser Medborgarplatsen (Sthlm), lördag 10 april
Uppsalabon Adnan Karim är idag en av de stora inom traditionsnära kurdisk sång, och under sina två senaste decennier i Sverige har denne 47-årige artist och kompositör sjungit både egna sånger och folkliga kurdiska klassiker. Till skillnad från flertalet svensk-kurdiska sångare har han konsekvent hållit sig borta från kommersiella trender såsom turkiskt inspirerad arabesk samt synth- och trummaskinsbaserad kurdisk dansmusik, och han har lyckats hålla sig till konsertformen och undvikit framträdanden på dansfester och restauranger, och visst har han också vunnit respekt som en seriös artist av dignitet som väljer poesi av rang, och som besjunger det kurdiska folkets kamp och lidande när han framträder på kurdiska minneshögtider.
Nu har han sällskap av Göteborgska musiker under ledning av violinisten Pedram Shahlai som har arrangerat om sångerna, där pianisten Johan Ericsson inleder med varmt svenskt vemod i folkjazzig improvisation på keyboard innan lika vemodiga kurdiska mollmelodier tar vid med orientaliskt slagverk, oud, kontrabas och Shahlais mestadels kurdiska artikulation plus skimmer av lite polerat romsk-ungerskt och klezmer (han har tidigare gjort en balkaninspirerad platta). Just vemod, sorg och smärta är vad Adnan Karims inedlande lågmälda och varma stämma har att berätta, en stämning som håller i sig flera sånger igenom, däribland en armenisk melodi där Adnan börjar smyga in korta kvickt falddrande broderier.
Oud, kontrabas och lagverkets liggande dafftrumma gör dova klanger, men just basen hörs för det mesta för lite medan sång och fiol dominerar lite väl. Klangerna spretar något när oudspelaren växlar till den persisk-azeriska långlutan tar, men efter en rytmfri traditionell maqam med sång och tar hittar ensembeln en närmast andaktsfull stämning, inte minst tack vare det sparsmakade sufiska slagverket. Handtrumman är orubblig och distinkt, men Piano och bas tappar varandra ibland, fast de hittar snabbt tillbaka. Pianokompets dynamik, och inte minst kicken i växlingarna mellan jazziga ackord och traditionell harmonik, ger sångerna energi framåt medan fiolen varvar mellan fint vibrerande långa toner och surfande löpningar och ett vasst susande som hos skarpa kurdiska kantflöjter. Fiol och handtrumma muntrar sedan upp i ett mellanspel med kurdisk dansmelodi i sjutakt följd av persiska rytmer och slutligen en virtuos uppvisning.
Adnans spänst och styrka kommer fram i sången Shawi Yalda, vintersolståndsafton, där han han sjunger högre och framförallt mer energiskt och ornamenterat. Den tidigare lågmälda rösten har nu ersatts av en rik kärnfull och genomträngande klang. Efter pausen infinner sig en mer avspänd atmosfär med nostalgiska klassiker, både Adnans egna och äldre generationers, i mer typiskt orientaliska maqamer (så att pianisten blir sysslolös en stund), och sångröstens variationsrikedom märks nu ännu tydligare med den nedbantade ensemblen. I sånger från olika delar av Kurdistan charmar han publiken med mer rustika och även med kurdiska mått mer exotiska tongångar, för att sedan själv greppa ouden och spela med i ett avnsitt i maqam rasts varma bris.
Såväl på scen som inför sina inspelningar har Adnan Karim en jordnära attityd och är friskt befriad från divaalster och behandlar intstrument och sång som likvärdiga, vilket hade baksidan att han ett tag inte var kräsen nog vid val av musiker (med en menlös saxofon som följd). Bättre gick det när han lade på sång och egenspelad oud efter att stråkar och blås gjort inspelningen i Kurdistan. Vändningen kom på 00-talet då han framträdde tillsammans med den Europabaserade Living Fire Ensemble som visste att få fram energin och pulsen i den ofta mäktiga rytmiska floran i kurdisk folklor, och för några år sedan höll han konsert i iranska städer tillsammans med storheterna Kamkars Ensemble. Fast frågan är om ens dessa proffs lyckades fånga Adnans kvalitéer; slagverket tog över hos Living Fire, och Kamkars levererade slentrianmässigt med fyrkantiga harmonier, och deras arr för traditionella instrument har inte lyckats flyga på länge (något symfoniskt med Kamkars hade säkert slagit stort).
Och ändå har Adnan Karim lyckats förmedla sitt poetiska budskap i alla dessa samarbeten och med sitt hängivna sångsätt han har nått fram till sin publik. Det märks även denna kväll på Debaser när publiken sjunger med och gungar i några av hans allra första hits och när han träffsäkert får fram det tonfall och den stämning som text och melodi kräver. Slutligen som extranummer byter han ut vemodets och sorgens tecken mot en av sina få dansant glada sånger, och när det hela mynnar ut i en folkdanssång som framförs riktigt tajt och svängit till publikens lika enegiska klappande.
Tidning + CD + webb = LIRA
LIRA är en musiktidning för dig som
är nere med jazz, klubb-, folk-, roots-, världsmusik och andra genrer som inte får så stort
utrymme i andra medier. Varje år trycks 5 fullspäckade nummer av LIRA med musik
från hela världen. Till varje nummer följer en CD med smakprov från de skivor som snurrar mest
på redaktionen just nu. Dessutom publicerar vi löpande nyheter, recensioner,
topplistor och artiklar från tidningen direkt på webben - något nytt varje dag.
Har du sett en fantastisk spelning, hittat en lysande skiva eller
vill du rentav såga en musikupplevelse? Vi publicerar även sådant våra
läsare skriver. Skriv på Lira.se »
Hama Jino Biglari
Spelmannen Per-Olof Moll som fick Zornmärket i guld 2009 bland annat för sitt traderande av musik från Särna avled för några veckor sedan. 2003 gjorde Moll skivan Jaggu lekar med mångårige spelkamraten Per Hardestam. Sommaren 2010 hade duon spelning på Ransätersstäman – vi länkar till en videoinspelning från tillfället..jpg)
.gif)
_startspalt.jpg)
_startspalt.jpg)
_startspalt.jpg)
